Onsdag 15 juni.
WOW
På morgonen blev vi väckt av en av vår guide för att se soluppgången omkring kl 06:00, Vi som sov ute hade lyxen att bara ligga kvar där vi låg och se solen gå upp över den magnifika utsikten. Jag sov faktiskt ganska bra i natt förutom att jag vakande till några gånger av blåsten då man fick sig en liten sanddusch så vi kröp längre och längre ner i sovsäckarna. Men temperaturen var väldigt bra att sova ute i, och fortfarande, utsikten var helt magisk.
Sen packade vi in oss i bilen igen och åkte för att äta frukost innan vi blev överlämnade till Nik och Anita igen.
När vi blev upplockade och alla var tillbaka i sina bilar så körde vi mot grand canyon. På vägen stannade vi vid ett stort souvenirställe ifall vi ville köpa något och Nik och Anita köpte även dem en souvenir åt oss, en bandana som vi var tvungna att ta på. När vi kom fram så ville de att vi skulle sätta bandanan för våra ögon så vi inte såg grand canyon från början och Nik och Anita hjälpte att leda oss på plats innan vi fick ta av ögonbindeln, vi stod precis på kanten av grand canyon då och det var helt magiskt. Det var så otrolig utsikt. Man kunde inte se något slut på det över huvud taget, det är nästan för stort för att fatta.
Vi beundrade utsikten en stund innan jag och Alex valde att gå upp i utkikstornet för att titta innan vi gick och köpte mat och sedan tillbaka till bilarna och köra till helikopterturen som några av oss skulle göra.
De andra åkte till visitor centret och vi tog plats i helikoptern. Vi blev uppdelade på tre helikoptrar, jag var med Gitte, Sara, Mia, Trine, Rikke och Michele. Vi var väldigt spända och jag tror det va första gången för oss allihopa att flyga helikopter. Det var ganska blåsigt så det blev en bumpie ride. I början var det väldigt läskigt för helikoptern flög hit och dit i blåsten o piloten sa att det var inget han kunde göra något åt utan den gör som den vill ibland i vinden. Men sen kom vi ut över Grand canyon och utsikten var helt fantastisk, vi kunde se Colorado river nere i canyonen. Vi flög runt i 45 minuter och fick se ungefär 40% av Grand canyon så det sa en del om hur stort det är. Helikoptern var väldigt skumpig och vår pilot undrade om någon av oss blev åksjuk, alla svarade glatt att det inte var någon fara och han blev lite imponerad av oss. Men när vi kom ner på marken igen och piloten hade lämnat oss så visade det sig att nästan alla hade mått rejält dåligt uppe i helikoptern.
Sen blev vi hämtade och körde till campingen som låg strax utanför Grand Canyon. Vi satte upp våra tält, denna gång sov jag med Maria och Maria. Sen hade vi en lugn kväll och äntligen fick vi en dusch och försöka bli av med all sand från monument valley.