Hawaii dag 53, O’ahu. (Crouching Lion)
Måndag 23 maj.
Crouching Lion
Så ännu en hike att checka av fån listan. Robbie, vår lärare pratade om ett trail som hette Crouching Lion som skulle vara väldigt vacker, så vi bestämde oss för att kolla upp detta. Vi bokade två bilar och åkte dit hela gruppen, när vi kom dit så berättade dem att det finns två trails, en lång och en kort, den korta tar bara 30 min och är inte så svår, bara brant. Men den långa är tydligen väldigt farlig och inget som de rekommenderade att man gjorde om man inte var väldigt erfaren, tydligen väldigt vanligt att folk går vilse och skadar sig väldigt illa.
Vi valde alltså att gå den korta, precis som det var sagt så tog det ungefär 30 min tills vi kom upp så det var inte så långt men det var väldigt brant. Men utsikten uppe på toppen var verkligen fantastisk. Man hade både havet och bergen i en perfekt harmoni. Där var mindre klippor uppe på klipporna som man kunde klättra upp på och det stupade verkligen rakt ner vid kanten. Men att stå på den kanten och känna vinden var en helt magisk känsla och det är nästan så att jag vill utnämna just det platsen på den klippan till en av mina absoluta favoritplatser på Hawaii. Frihetskänslan som infann sig där går inte att sätta ord på, det var något alldeles speciellt.
Vi stannade och åt vår lunch uppe på toppen sen tittade vi runt lite på de andra klipporna innan vi gick ner igen. När vi var tillräckligt många nere för att fylla en av bilarna, några valde att gå längre upp på trailen, så körde vi till Chinaman’s Hat.
Chinaman’s Hat är en ö som ligger en bit från en strand som i princip ser ut som en hatt. När vattnet är lågt så kan man tydligen gå hela vägen ut till ön. Men vattnet var inte så lågt idag och i övrigt var det verkligen ingen bra strand då det var fullt med sten överallt även ute i vattnet. Dessutom så blev Niels bränd av en brännmanet och stranden var full av kineser som kom och ställde sig framför oss när vi låg och solade och tog bilder med oss. Dessa kineser har verkligen inga hämningar alltså! En av dem satte sig till och ed bredvid Gitte, utan att fråga eller någonting, och tog en bild. Till slut så sa vi att vi inte ville att de skulle ta bilder med oss sådär men då tittade de bara på oss och låtsades som att de inte förstod vad vi sa. De gör verkligen ingen bra reklam för sitt land…..
Till slut så fattades vi bara 4 personer som forfarande var kvar på trailen och vår chaufför började bli lite orolig för dem. Två av dem kom ner strax efter men var väldigt trött och behövde vatten och efter mycket om och men så lyckades de två sista också hitta ner. De hade gått vilse uppe på trailen och varit borta i lite mer än 3 timmar tror jag. Men som tur var så hittade de rätt tillslut fast att vår chaufför redan hade ringt 911 efter en helikopter och förberett dem, men riktigt så illa var det som tur var inte.
På kvällen var det dags för vår bröllopscermoni. Detta var en ide som Rikke och Mia kom med, vi skulle ha ett bröllop och alla fick olika roller att spela i detta bröllopet samt olika uppdrag. En väldigt rolig ide som alla gick helhjärtat in för. Jag skulle spela brudgummens mamma och skulle vara lite free spirit, lite som mamman i ”Meet the Fockers”. Sjukt roligt och vi hade en väldigt lyckad afton.
