Day: 11 maj, 2016

Måndag 9 maj

Work out

---

 

 

Första dagen på vår sport kropp och persnligt drive kurs. Förutom den introduktion som vi hade på Maui. Vi började med morgon Yoga på stranden kl 8:00.

Efter yogan forsatte vi med ett Killer pass. Vi skulle göra 5 olika styrke grejer, 10 surfer burpees, 20 armhävninhar, 30 situpps, 40 squats och 50 krysshopp. Sen skulle vi springa en sträcka på ca 700m till havet och simma en sträcka på ca 100m och sedan upp och springa de 700m tillbaka igen och börja om igen. Vi fick en halvtimme på oss och vi skulle försöka hinna med så mycket som möjligt på den tiden. Det var sjukt jobbigt och det hade hunnit bli ganska varmt redan men det var samtdigt roligt för det var olika saker hela tiden och en bra kombination med styrka och sedan löpning och ner i vattnet, vilket var väldigt skönt. Jag hann med 2,5 rundor vilket jag är nöjd med.

 

 

Efter det hade vi lite teori och lite repetition från Maui och sedan var vi fria. Alla var ganska trött efter work outen så det blev en dag på stranden efter och lite shopping. På eftermiddagen spelade vi lite spel tillsammans.

---

 

Söndag 8 maj.

Kailua trail

---

 

 

Så idag var det dags för nästa hike. Idag bar det av mot Kailua trail som låg strax innan Haunauma bay och Koko head. Vi tog bussen dit och gick sedan genom bostadsområdet för att komma till hiken. Vi hade egentligen tänkt att vi skulle ta Koko head för andra gången idag och sedan en gång till efter våra två veckor med sport och kropp undervisning för att se om vi förbättrat oss något. Men sen hörde vi om denna hiken som tydligen stod att det skulle vara en av de vackaraste på Oahu.

 

Denna hiken började också ganska lerig men det regnade i alla fall inte. Jag och Niels gjorde en deal att ifall det börjar regna så vänder vi och åker hem igen. Vi hade hört att hiken skulle ta mellan 4 och 5 timmar så det var lite blandade känslor på om vi verkligen skulle ta det hela vägen upp, men vi bestämde inget  förväg utan kämpade på så gott vi orkade. Efter hand som vi kom längre på hiken så blev det lerigare och lerigare, verkligen tjock lera också och den fanns inte direkt någonting att hålla i heller. Påminde mig lite om när vi var små och klättrade i ravinerna i ramlösa parken förutom att det var mycket högre och halare och att jag inte är 10 år. Efter ca 1 timmes hike var vi halvvägs och stannad för att äta lunch. Sedan valde vi att fortsätta till toppen eftersom vi var nyfikna på hur det skulle se ut och fram till dess hade vi i princip bara vart omgivna av skog.

 

Efter ytterligare en timmes hike så nådde vi äntligen toppen. Sista delen var riktigt jobbig att då det bara var ett enda stort lerhav. Men upp kom vi och utsikten var helt fantastisk. Vi kunde se både Diamond head och Koko head och nästan titta ner på dem.

 

 

 

Dock var vi lite nervösa för hur vi skulle komma ner eftersom vi bara åkte kana på leran och vi blev ganska medvetna om att man kan skada sig ordentligt om man har otur. Mette halkade nog 6 gånger på vägen ner och Mathias halkade och skrapade upp hela ryggen på en sten. Jag klarade mig dock och stod på benen idag och efter ytterligare två timmar var vi nere igen. Nästan lika äckliga som efter hiken igår.

Sen åkte vi hem och på kvällen var vi ute och åt på Hard rock cafe och firade Kathrine som fyllde år. Drack en drink som hette Mango berrie dream, något sånt som kan vara den godaste drink jag någonsin druckit! Så dit får vi gå igen och dricka dinkar!

Lördag 7 maj

Maunawili falls

---

Idag var det dags för hike.  Några hade bestämt sig för att ta dykar cert. så de var upptagna med det hela helgen så vi andra tänkte att vi får ju hitta på något annat då och fick denna hiken rekommenderad. Dessvärre ösregnade det när vi kom fram till trailen, som tur var så var vi förberedd och hade regnställ med oss så det var bara att köra. Det var ganska lerigt och väldigt halt så vi fick gå försiktigt. Vi var 8 totalt och vi slog vad om att hälften av oss nog skulle trilla. det tog oss ungefär 1,5 timme innan vi nådde toppen av hiken, mest för att vi i början inte ville skita ner oss men vi insåg att det var omöjligt och efter hand om trailen gick så gav vi bara upp. Och på vägen ner tog det bara en timme för då sket vi bara totalt i det. Dock var det bara två av oss som trillade och jag stod för den första och den mest brutala vurpan. Det var när vi skulle ta oss över en flod för att komma till vattenfallet och vi hoppade på stenar (det var ett verkligt äventyr den här hiken) och när jag står mitt ute i vattnet och sätter min fot på en sten s skriker Mette (på danska såklart) inte den, den är lös! Men innan jag han fatta så hade jag redan lagt vikten på den foten och stenen vippade och jag med den. Så jag föll rakt ner i floden och gjorde vad jag kunde för att rädda min väska med min mobil, plånbok och min matsäck. Gjorde ett ganska bra räddningsförsök och doppade bara den precis så ingenting blev blött. Den dåliga nyheten är att jag slog mitt ben ganska illa och smalbenet svullnade ordentligt så jag var lite orolig om jag hade fått en spricka först, den bra nyheten dock är att jag tror jag lyckades få allting på film.

 

Nästa gång vi skulle hoppa på stenar så gav jag upp reda från början för jag var så skitig och blöt och äcklig som det var så jag gick bara genom floden med skorna på. Har nog sällan känt mig så äcklig som under denna hiken faktiskt. När vi kom fram till vattenfallet ar där fullt med folk och inte så gott om plats så vi stannade inte så länge utan åt bara vår lunch.

På vägen ner var det ännu halare än på vägen upp eftersom det regnat hela dagen och många människor hade gått där så det va väldigt glatt. Asgar trillade också på vägen ner men han var faktisk den enda så vi klarade oss med endast 2 ”man down”.

 

 

På kvällen gick vi spontant till Cheesecakefactory och åt mat samt cheesecake, deras portioner är otroligt stora så jag fick med en doggiebag hem och tror jag har mat till säkert två dagar. Idag provade jag cheesecake med cookiedough, mums!