Hawaii dag 7, Maui.
Torsdag 7 april
Best……
…Day…
….Ever!
Ja, idag har verkligen varit en bra dag! Planen va att Kimo, han som sköter stället vi bo på, hade erbjudit sig att skjutsa oss till någon strand som skulle va ganska speciell där man kunde snorkla osv. Jag va lite tveksam först för det skulle bara bli en strand dag liksom. Sen va det någon som pratade om att man kunde göra cliffjumps där men det hade jag ändå inte vågat så kände inte att det skulle va någon speciell dag. Allt började ju väldigt bra med att Kimo säger att han slarvat bort sin buss, han visste inte var den va. Så han fixade några fler chaufförer istället, vi har kommit fram till att det ändå är ganska imponerande att de kan sköta hostllet så bra som de gör när dem typ verkar vara höga som hus större delen av tiden. Men idag verkade han ganska med och allt löste sig bra.
När vi kom till stranden var det extremt höga vågor där, sjukt roligt att leka i men man kände att strömmarna var starka och man vågade inte gå så långt ut men det behövdes inte heller för vågorna blev otroligt stora när de kom långt in.
Sen gick vi bort en bit till ett ställe som skulle vara bra att snorkla på och då visar det sig att det är tre stora havssköldpaddor som befinner sig där just nu, så vi kastar oss i vattnet för att försöka se dem och de va så häftiga!!! Och de var verkligen hur lugna som helst och sjukt närgångna, vi fick inte lov att röra dem och det är nog bra för annars hade väll alla varit på dem men de va totalt orädda och en simmade nästan rakt in i mig när jag stod på en sten, det kändes lite läskigt när den rörde vid mig för jag hade inget cyklop på mig så jag såg inte vad de gjorde. Och en av gångerna började två av sköldpaddorna nästan att bråka precis framför mig och jag ville verkligen inte hamna för nära dem men vågorna gjorde det väldigt svårt att styra så man kom väldigt nära men som tur var så va de väldigt snälla.
Vi pratade om cliffjumping men det av ganska högt, 8m, och jag brukar fega vid 3m, mest för att jag tycker det känns så läskigt att man ska ner i vattnet. Rent mentalt så känns det lättare med skydive än med cliffjump. Men jag tycker lite att ett av mina mål med den här resan är att verkligen utmana mig själv. Så vi klättrade upp på klippan, vägen dit var nog det värsta av allt och sen när vi stod på kanten så va det ju bara att göra det, att ta steget. Det va sjukt obehagligt men otroligt roligt samtidigt och vi gjorde faktiskt det en gång till direkt efter. Är så otroligt stolt och nöjd med mig själv för att jag vågade och inte backade ur. Stor seger för mig och nu känns det som att jag kan göra vad som helst.
När vi kom tillbaka till hostllet så valde jag och Mette att gå ut och fira våra cliffjumps, som va väldigt stort för oss båda, med den otroligt goda gelatton innan vi skulle ha drinkafton med gruppen med egen gjorda drinkar på hostllet.
