Oahu

Lördag 7 maj

Maunawili falls

Idag var det dags för hike.  Några hade bestämt sig för att ta dykar cert. så de var upptagna med det hela helgen så vi andra tänkte att vi får ju hitta på något annat då och fick denna hiken rekommenderad. Dessvärre ösregnade det när vi kom fram till trailen, som tur var så var vi förberedd och hade regnställ med oss så det var bara att köra. Det var ganska lerigt och väldigt halt så vi fick gå försiktigt. Vi var 8 totalt och vi slog vad om att hälften av oss nog skulle trilla. det tog oss ungefär 1,5 timme innan vi nådde toppen av hiken, mest för att vi i början inte ville skita ner oss men vi insåg att det var omöjligt och efter hand om trailen gick så gav vi bara upp. Och på vägen ner tog det bara en timme för då sket vi bara totalt i det. Dock var det bara två av oss som trillade och jag stod för den första och den mest brutala vurpan. Det var när vi skulle ta oss över en flod för att komma till vattenfallet och vi hoppade på stenar (det var ett verkligt äventyr den här hiken) och när jag står mitt ute i vattnet och sätter min fot på en sten s skriker Mette (på danska såklart) inte den, den är lös! Men innan jag han fatta så hade jag redan lagt vikten på den foten och stenen vippade och jag med den. Så jag föll rakt ner i floden och gjorde vad jag kunde för att rädda min väska med min mobil, plånbok och min matsäck. Gjorde ett ganska bra räddningsförsök och doppade bara den precis så ingenting blev blött. Den dåliga nyheten är att jag slog mitt ben ganska illa och smalbenet svullnade ordentligt så jag var lite orolig om jag hade fått en spricka först, den bra nyheten dock är att jag tror jag lyckades få allting på film.

Nästa gång vi skulle hoppa på stenar så gav jag upp reda från början för jag var så skitig och blöt och äcklig som det var så jag gick bara genom floden med skorna på. Har nog sällan känt mig så äcklig som under denna hiken faktiskt. När vi kom fram till vattenfallet ar där fullt med folk och inte så gott om plats så vi stannade inte så länge utan åt bara vår lunch.

På vägen ner var det ännu halare än på vägen upp eftersom det regnat hela dagen och många människor hade gått där så det va väldigt glatt. Asgar trillade också på vägen ner men han var faktisk den enda så vi klarade oss med endast 2 ”man down”.

På kvällen gick vi spontant till Cheesecakefactory och åt mat samt cheesecake, deras portioner är otroligt stora så jag fick med en doggiebag hem och tror jag har mat till säkert två dagar. Idag provade jag cheesecake med cookiedough, mums!

Fredag 6 maj.

Bakisdag

Idag vaknade några av oss med lite mer huvudvärk än andra, dessvärre var jag en av dem med huvudvärk och en del vätskebrist. Jag, Kajsa och Rikke bestämde oss för att ta en dag på stranden och jobba lite på brännan. Det var otroligt varmt på stranden, upp mot 31 grader tror jag så vi sprang ner och doppade oss titt som tätt. Bakis och stranden är kanske inte alltid en jättebra kombo då jag somnade till ett par gånger och brännan blev kanske lite överarbetat. Men jag hoppas på att det röda lägger sig och övergår till snyggt solbrun istället.

Vi låg på stranden i princip hela dagen, när vi kom tillbaka till hotellet la vi oss i poolen istället och sen gick vi och åt tacos på Surn and Turn alldelles intill hotellet. Sen var vi ganska nöjda med dagen och gick och la oss och kollade på film och somnade tidigt.

Torsdag 5 april.

Graduation

Så idag hade vi graduation på HPU, efter våra tre veckor där. Kändes lite skumt att ta examen efter endast 3 veckor i skolan men wtf det va bara att hänga med och njuta av dagen. Vi började i klassrummet och summerade våra tre veckor och visade våra roadmovies som vi gjort osv. Sedan gick vi till den andra byggnaden där vi möttes första dagen där vår graduation skulle hållas.

Barbara började med att prata och även the dean var med under hela ceremonin och sa även några ord. Sen var det dags för Robbie och Robbert att säga några ord och efter det höll Mette tal. Det var en väldigt fint tal och vi blev nog lite rörda allihopa.

De hade även bett några av oss att säga några ord eller göra något. Nina och Mia spelade och sjöng somewhere over the rainbow, super duktiga! Rikke och Mathias höll tal och Emil visade en film. Jag fick också säga några ord eftersom jag är den enda Svenska. Jag pratade lite om hur det är att vara de enda svenskan och sedan visade jag också en film som jag gjort som summerar det vi gjort hittills, vi lämnade även över presenter till Robbie, Robbert och Barbara.

Sen var det dags för själva graduation cermonin, vi blev uppropade och fick komma fram och få ett diplom. En Lei samt en hatt och tacka av alla. Sen åt vi lunch tillsammans och pratade. Kändes lite sorgligt när vi skulle gå hem eftersom det var sista gången och har verkligen haft det roligt och lärt oss mycket med dem.

När vi kom tillbaka till hotellet var det dags att flytta då vi skulle ha nya roomie, så nu är jag inte längre roomie med Rikke utan med Niels istället. Och vi har fått ett rum på andra sidan och har en stor terrass med många fler soltimmar än på balkongen så vi är mycket nöjda.

På kvällen gick vi ut och åt tillsammans för att fira och några av oss som är över 21 gick vidare och hade en väldigt rolig kväll faktiskt.

Tisdag 3 maj

Cultural exchange

Både idag och igår har våra klasser med Robert handlat och Pearl Harbor och om andra världskriget. Mycket om andra världskriget i the Pacific och USA. Det är ganska intressant att höra och läsa om andra världskriget ur deras synvinkel för de sätter ju USA i centrum. Vore ganska intressant att höra det ur Japans synvinkel också efter detta bara för liksom få det från alla håll för man läser ju det så olika. Men vad jag har förstått på Rikke som jag bor med och som har vart mycket i Japan så talar man inte speciellt mycket om WW2 i Japan eftersom de förlorade.

Men imorgon ska i äntligen till Pearl Harbor, ser verkligen fram emot det!!

Vår lektion med Robbie idag var flyttad till i eftermiddag då vi skulle få följa med henne till hennes kyrka och deras community. Så vi hade fritt mitt på dagen så jag och Rikke gick ut på present jakt och hittade massor med fint, lite för mycket till och med….

Sen tog vi bussen enligt Robbies vägbeskrivning och lyckades hitta till kyrkan. Alla var väldigt välkomnande och kramade oss och pussade oss på kinden osv. Sen fick vi träffa barnen, de har typ som lite läxhjälp här för yngre barn, typ mellan 5-16 eller något sånt, som kommer från familjer där de inte har så mycket stöd hemma för sånt så kan de komma dit istället och så läser de även ur bibeln och får lära sig om det.

Vi skulle leka lite lekar till att börja med, vi körde en variant av spökboll som vi körde i skolan som var ganska skoj, sen körde vi en lek som hette secret leader, funkade som en bra ice breaker och det blev lite mer avslappnat. Sen gick några av oss iväg och fick träffa några barn som kom ifrån Kina som bara varit här i 4 år så de var inte jättebra på engelska. Vi pratade så gott vi kunde och visade bilder från Sverige och Danmark och pratade lite om våra länder och vår kultur.

Sen var det dags för mat och vi gick ut och satte oss och åt tillsammans. Alla barnen var väldigt intresserade av att lära sig ord på svenska och danska och snappade direkt upp när vi sa vad det hette på vårt språk. Alla barnen var verkligen super härliga och jag är glad att jag fick chansen att vara med på detta för det är första gången en grupp fått göra det.

Måndag 2 maj.

Chinatown

Idag gick vi till Chinatown med Robbie vår lärare. Det var en mysigt Chinatown och de hade som ett eget litet fort typ där de hade marknad och olika butiker. Vi skulle få en lektion i att spela ukulele så vi gick till något slags museum där vi först fick lite info om Chinatown i Hawaii. Sen fick prova våra musikaliska egenskaper. Så alla fick vars en ukulele och sen visade hon oss två ackord. C7 och G, ganska basic ackord och så fick vi spela en sång med dem ackorden. Vår lärare var en före detta lågstadielärare och det märktes verkligen, hon var väldigt pedagogisk och gjorde det väldigt enkelt för oss. Sem fick vi utöka med två ackord till, A och C och med dem kunde vi spela låten so Robbie spelade för oss på en lektion, Fish and poi, som typ är om olika hawaiianska maträtter.

Jag är ju ingen musiker, det vet jag ju, men jag tycker ändå att jag gjorde bra ifrån mig.

Lighthouse

Efter skolan idag så var vi en tapper skara som åkte till south shore för att gå på en hike vid ett lighthouse där det även fanns små pooler som man kunde klättra ner till och bada i. Att klättra mer till poolerna var lite svårare än vi trodde då detvar väldgigt brant. Men definitivt värt det. Det var vädigt häftigt vid poolerna och massiva vågor slog över kanten och in över poolerna.

Söndag 1 maj.

North shore

Idag var det roadtrip till North Shore som stod på schemat. Vi fick två bilar som plockade upp oss utanför hotellet så bar det av.

Första stoppet var en kaffeodling, Green world cofféfarm där de som dricker kaffe kunde prova hawaiianskt kaffe. Hawaii är den enda delstaten i USA där det odlas kaffe så det är lite speciellt.

Efter det var nästa stopp DOLE ananasfarm. De hade en väldigt stor souvenirbutik där man kunde köpa allt som hade med ananas att göra och lite till. De hade också en glass (självklart med ananassmak), som vi har hört väldigt mycket om så den var vi ju tvungna att prova.

Ananas fält precis bredvid DOLE.

Efter Dole körde vi till en liten by som hette Haleiwa som var väldigt mysig. Vi gick runt och tittade i lite affärer och bara hade det mysigt.

Sen körde vi vidare till en strand där man kunde bada och hoppa från klipporna. Jag avstod då vädret började mörkna lite och vågorna var helt galna där.

Vårt sista stopp var ett ställe där vi kunde stanna och äta shrimps som var super goda. Tyvärr så var vädret inte på vår sida då dt började ösregna när vi kom dit, så det kändes nästa som Sverige.

På kvällen tittade vi på filmen Pearl Harbour eftersom vi ska dit på onsdag nästa vecka. Älskar den filmen, men det var länge sedan jag såg den. Självklart så fällde jag några tårar i slutet och jag var chockerande nog, enligt mig i allafall, så jag kallade de andra fö hjärtlösa och har förvaranat dem om att jag kan fälla en tår även på onsdag när vi är på Pearl Harbour.

Fredag 29 april

Skydiving!

I morse var vi ute och sprang igen. Denna gång klockan 7 eftersom vi inte skulle till skolan sen. Men redan klockan 7 har det hunnit bli väldigt varmt och mycket mer folk ute så det var nästan skönare att springa klockan 6 ur den aspekten. Vi sprang ungefär 4 km, vilket är det längsta jag sprungit på några år, men jag hängde med bra. Sista sträckan kunde jag till och med spurta som vi brukade göra när jag tränade orientering (för ungefär 10 år sedan). Mia blev helt chockad och även jag själv faktiskt. Dock började jag spurta alldeles för tidigt så jag höll på att dö mot slutet…

Sen var det dags för dagens höjdpunkt, fallskärmshoppning! Vi var ju och gjorde ett försök förra helgen men då blev det inställt på grund av dåligt väder så Mette ringde dem på morgon och de sa att det var bra idag. Så klockan 10 blev i upphämtade vid hotellet och körda, i ungefär en timme, till norra delen av ön där vi skulle hoppa. Vi var alla väldigt nervösa, jag var dock lugnare denna gången än förra men fortfarande väldigt exalterad och nervös.

Vi skulle åka upp 5 åt gången och jag hamnade i första gruppen så vi skulle alltså hoppa först. Jag var nog ändå glad att vi var först för jag tror det blir värre ju längre man väntar. Plus att det är kul att få göra det först. Så jag, Alex, Martin, Emil och Mie var i första gruppen. Jag skulle hoppa med en som hette Jason, han verkade lugn och stabil och såg ut som att han visste vad han höll på med så det kändes bra. Men man kände adrenalinet pumpa när de tog på selen.

Innan vi åkte upp fick jag en snabb genomgång av hur jag skulle hålla händerna och huvudet och hur han signalerade när jag kunde släppa händerna osv. Sen fick vi sätta oss bak på en bil och köra till planet som skulle ta oss upp i luften. Vet inte riktigt vad jag tänkte, jag försökte nog att tänka så lite som möjligt och bara hänga på.

Jag satt i mitten av planet med Alex framför mig så vi skulle vara nummer två ut ur planet. Flera gånger på vägen upp öppnade de dörren ut flera gången, antagligen bara för att retas, för varje gång de öppnade så blev man helt spänd och trodde att ”nu gäller det” men sen stängde de igen. Jag frågade lite nervöst min hoppare om jag inte skulle sitta fast mer på honom för vi satt bara fast med en liten hake och han skrattade lite och sa att vi har minst 10 min kvar innan vi är på rätt höjd så jag kan vara lugn.

14 000 feet, dvs ca 4,5 km skulle vi hoppa ifrån vilket skulle ge oss ungefär 1 min fritt fall innan vi behövde lösa ut fallskärmen. Men tillslut var vi på rätt höjd och Alex var först ut att hoppa och sen försvann han. Man blev ganska nervös när man kom fram till öppningen och jag är glad att han inte ställde en massa frågor om jag var redo för det hade jag inte kunnat svara på. Och sen bara hoppade vi. Jag tror jag blundade precis när vi hoppade ur planet men det var en helt obeskrivlig känsla! Och 1 minut är låg tid att falla fritt. Man hinner tänka mycket men man hinner också ”uppleva” det ordentligt. Verkligen se sig om på alla håll och kanter och känna känslan ordentligt.

Sen vecklade fallskärmen ut sig och det blev väldigt lugnt och mysigt att hänga där och njuta av utsikten. Jag kände mig faktiskt väldigt trygg med Jason som jag hoppade med hela tiden. Han lät mig till och med prova att styra lite. Om man svängde jätte mycket åt ett håll och sen rätade upp fallskärmen så fick man den känslan av tyngdlöshet en liten stund vilket var väldigt häftigt. Jason sa att det va hans favorit känsla och jag höll definitivt med så vi gjorde så hela vägen ner.

Landningen var lite läskig för vi hade stått och sett några innan vi åkte upp och de kommer väldigt fort och fler trillade i landningen. När vi kom in över landningsområdet möttes vi av applåder från de andra som stod och tittade. Det gick ganska fort men det löste sig bra och vi landade lite ostabilt på fötterna.

Det var en så häftig känsla och jag vill definitivt göra det igen!

Fler bilder i slutet av inlägget!

På kvällen var vi på något som heter ”Eat the street” som är en mat marknad/festival men massor av olika foodtrucks där man kan köpa olika mat. Väldigt mysigt och det fanns hur mycket som helst att välja mellan.

Skydive pictures

Torsdag 28 april.

Hula dance

Idag var det äntligen dags för vår hula lektion. Vi skulle inte ha den förrän på eftermiddagen så vi hade förmiddagen fri vilket betydde att vi passade på att ta lite sovmorgon. Sen gick vi och åt brunch på ett mysigt ställe nära hotellet. De hade mest våfflor och det var sjukt gott, tyvärr var de otroligt långsamma.

Sen bar det av mot universitetet, HPU har en skola till som ligger lite utanför Honolulu. Vi tog en shuttle från down town Honolulu som gick direkt till det andra universitetet. Det andra universitetet ligger verkligen fint. Helt omgivet av berg.

Vi mötte Robbie på bussen och vi började med att ha lektion med henne där vi fick lära oss mer om Lei, Lei är halsbanden som de har, oftast gjorda av blommor eller snäckor osv. Vi fick även prova att göra våra egna av band. Hon hade röda och vita band för alla danskarna och jag fick blå och gula såklart.

Det var lite pilligt  början men det tog sig och blev riktigt bra.

Lei in the making

Sen var det äntligen dags för vår hula lektion. Det var jätte roligt, lite svårt att hänga med för de visade bara en gång och så fick vi prova och sen la de till nytt för vi hade inte så mycket tid tyvärr. Men det gick ändå hyfsat bra och vi körde igenom det några gånger.

Sen fick vi göra en typ av Lei där med men av teblad. Tyvärr hade de inte tillräckligt för att göra fina halsband utan istället gjorde vi armband av dem.

Vi avslutade kvällen med ett Lilo och Stich maraton, dvs vi tittade på 1:an och 2:an. Så mysiga filmer och man ser så mycket mer nu när man befinner sig mitt i det.